— Drottningens av Navarra.
— Om drottningens…
— Drottningen av Navarras.
— Där har jag inte varit.
— Prat.
— Min käre Coconnas, sade de La Mole, du yrar. Jag kommer från vårt rum där jag har väntat på dig i två timmar.
— Kommer du från vårt rum?
— Ja.
— Det var således inte dig som jag sprang efter på Place du Louvre?
— När då?
— Alldeles nyss.
— Nej, det var inte jag.
— Det var således inte du som gick in genom gallerporten för tio minuter sedan?
— Nej.
— Det var således inte heller du som sprang upp för den här trappan med en fart som om tusen djävlar följde efter?
— Nej.
— Guds död! utbrast Coconnas, vinet på Vackra Stjärnan är inte tillräckligt starkt för att ha kunnat förvilla huvudet på mig till den grad. Jag skall säga dig, att jag såg din körsbärsröda kappa och din vita plym gå in genom Louvrens gallerport och att jag följde efter ända till trappan här, där din kappa och din plym och till och med din svängande arm inväntades av en dam, som jag har all anledning att misstänka var drottningen av Navarra, som drog in alltsammans genom den här dörren, vilken just leder in till den vackra Margareta, om jag inte misstar mig.
— Guds död! utbrast La Mole och bleknade. Skulle det redan vara fråga om bedrägeri?
