den familj, han betjänade. Var han en intelligent man och en första klassens kurir, var han äfven väl förtrogen med allt, som kunde vara värdt att se i hvarje stad, och med alla hemliga medel och utvägar, som användes för att få se sådant, som icke plägade visas för hvem som helst. Resehandböcker funnos ännu icke på den tiden, och för den skull gjorde kuriren tjänst som enskild resehandbok och visste, om han förstod sin sak, icke allenast hvad som var att se, utan äfven hvad man själf hälst skulle vilja se; i öfverensstämmelse därmed gaf han också sina anvisningar åt vägvisarne på platsen och ingrep endast såsom en högre makt i de fall, då svårigheter uppstodo och hans mellankomst blef nödvändig med hänsyn till penningar eller uppförande.”
.jpg)
STEPHENSONS LOKOMOTIV "THE ROCKET.”
Allt detta skulle emellertid försvinna för uppfinningen af ånglokomotivet
och ångfartyget, som från de ofullkomliga försöken under föregående
århundraden under det nittonde seklet skulle nå sin största fullkomning, sedan med
George Stephensons (1781—1848) verksamhet lokomotivbyggandets framgångsrika
period tog sin början.
Stephenson var son af en kolgrufarbetare och arbetade sig från vanlig maskinist upp till direktör för lord Ravensworths stora kolverk vid Darlington. År 1814 byggde han för koltransporten vid grufvan därstädes ettt lokomotiv, som kunde draga en last af 30 tons med en hastighet af 4 engelska mil i timmen uppför en stigning af 10—12 fot på milen. Ytterligare ett lokomotiv för samma ändamål byggde han 1817, men först 1823 kan man säga, att lokomotiv-järn-
