Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
sång, som budskap bar från ett dödsdömdt hjärta.
Amoriner gräto, och skräckfullt häpna
flockade sig muserna kring Apollo,
lyssnande bleka.
Medan Lesbos’ mö, den tionde musan,
sjöng sin sång, förstummades deras röster,
och med smälek kände deras ännen
lagrarna vissna,
vissna blad för blad; men kring hennes hjässa,
kring den mörka lock och den hvita tinning,
blek som bergens snö eller gräs om hösten,
hvitnadt i solen,
brann där skimrande klar en evig krona . . .
och den oförsonliga Afrodite
lyssnade själf, ja, slik var sången
att hon, gudinnan,
