Hoppa till innehållet

Sida:Efterlemnade dikter.djvu/178

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
169


Kanske han tänkte: »skickelsen
min plan i spillror slår,
om Lannes ej detta ögonblick
på fästningskrönet står.»
Men genom blåa krutröksmoln
då hördes raskt galopp,
och öfver fältet en stafett
till kejsarn sprängde opp.

Han svängde sig ur sadeln snabbt;
en gosse späd och vek —
men höll sig fast vid hästens man,
om kind och änne blek;
från piltens sammanbitna mun
där sipprade det rödt
och uniformen, såg man snart,
han hade genomblödt.

Han talte: »Regensburg är vårt
och fienden sträckt gevär;
på torget framför katedraln
vår styrka lägrad är