Sida:Efterlemnade dikter.djvu/78

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
69


Förgängelse? Nej . . . Skåda dessa dragen!
De vakna . . . Lyssna! hör du andetagen?
            Han, alltså han!
Han sofver, han har endast ögat slutit —
och öfver ännet som en glans sig gjutit.
            »He was a man!»

1888.