Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
124
strödda genretaflor.
Borgaren säger: jag kläder eder alla.
Presten säger: jag undervisar eder alla.
Adelsmannen säger: jag försvarar eder alla.
Men gent emot de fyra riksstånden står Hin Onde, som utbreder sina armar och med en outsägligt fryntlig uppsyn säger: Jag tager eder alla.
En följetong.
Här visas enfaldeligen och i största korthet, huruledes en smakfull och gedigen följetongs-artikel — svenskt original, det begrips — genomgår åtskilliga nummer af en Stockholmstidning.
| Just som solen gick upp, | (Forts. n. g.) |
| öppnade agronomen och skomakaren Anders | (Forts. n. g.) |
| sin stugudörr. | (Forts. n. g.) |
| Han klef ut i förstuguqvisten | (Forts. n. g.) |
| och bligade | (Forts. n. g.) |
| på skyarna; | (Forts. n. g.) |
| ty han trodde sig | (Forts. n. g.) |
| kunna af deras utseende sluta till den blifvande väderleken. | (Forts. n. g.) |
| Under tiden | (Forts. n. g.) |
| satte sig en fluga | (Forts. n. g.) |
| på hans näsa; | (Forts. n. g.) |
| men Anders | (Forts. n. g.) |
| lyfte på handen | (Forts. n. g.) |
| och jagade bort flugan | (Forts. n. g.) |
| och sade: | (Forts. n. g.) |
| schas! | (Forts. och slut n. g.) |
| Derpå gick Anders in i sin stuga och satte sig att lappa skor. | (Slut.) |
