10
Öm hån der fått sig uppdragit, att gemensamt med de an- dra rofdjuren, bibehålla en vederbörlig jemvigt, så skulle det lätt hafva händt, att då han velat skaffa tillräcklig föda ar sin stora kropp, par sekler igenom, han öfverskridit gränsen för sin roflystnad, hvarigenom flera djurarter hade troligen kunnat bli utödda. Växtriket är rikare på tillgån- gar och har lättare utvägar till. ersättning af lidna förlu- ster. Sockerrör, ris, majs, löf, frukter, mjuka grenar och trädstammar, samt gräs och växter i allmänhet, utgöra der- före Elefantens föda: Palmträd , Cocos, Bananas och Sago tycker han mycket om, och Pomeransblommor, så väl som frukten och löfven, äro honom i synnerhet anger näma, Då ban albrutit en gren med löf, som han ämnar äta, skakar han och slår den, emot benen först, alt rensa den från insekter och dam; han skall i synnerhet vara rädd för myror. Äro frukterna för stora t. ex. Meloner, - Kalabasser och dylikt, släpper han dem i marken att de ; måtte gå sönder, och lyckas det icke, trampar han på dem och tar sedan bitarna med snabeln och för dem i munnen. Han tycker om starkt luktande växter. Drycken pumpas först opp i snabeln och uttömmes i munnen. Bränvin, Arrack och Vin emottar han gerna och synes älska att få ros. Tama Elefanter urskilja icke alltid så noga hvad de stoppa i munnen och nedsvälja. Houel har sett dem af jord och regnvatten bereda en degartad mas- sa, som de förtärt, och en som var instängd tillagade af egna exkrementer och urin en dylik blandning; en- annan ref sönder en batt af ull, som han bändelsevis kom ät, och stoppade bitar deraf i munnen; i ett hål på väggen "af hans fängelse hade man stoppat klädeslappar , dem Elefanten uttog, förde i munnen och nedsväljde. De i vil- da tillståndet förstå utan tvifvel bättre att välja; kan hän- da hungren tvingat dessa tamda till sådana misstag. — "Man har observerat 3 slags läten hos Elefanten; ett starkt och fint åstadkommes med snabeln och synes utrycka nöje och tillfredsställelse; ett annat, som är stilla ocli svagt, sker med munnen och tyckes utvisa behof af mat eller dryck ; det tredje är groft, starkt och förfärande, kommer djupt ifrån halsen och tillkännager vrede och räddhåg Det sistnämda framstötes hastigt och varar kort, samt liknar ett slags grof torr hosta, eller stötande i trompet.
ÖGONEN äro i proportion till djurets storlek mycket mindre än Oxens, och sitta, såsom vanligt, på sidan af
