Sida:En Christen i sin Andakt.djvu/8

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
— 8 —

grunden till Christeliga seder hos Folken? hwar utrotades sjelfswåld och laglöshet? hwar lärde sig Regenterne att styra samhällen, och Medborgare att i endrägtighet arbeta på ett gemensamt wäl? Hwad war och är och hwad skall blifwa förenings-punkten emellan alla menniskor? Ack ja i stoftet, det gemensamma ursprung för oss alla — i stoftet, skall du förödmjukad inför den Ewige erkänna Honom wara en Fader öfwer allt det barn heter i himmelen och på jorden. Det är Han, som befaller öfwer allt, Han, hwars kraft upplifwar allt, hwars nåd är mägtig i de swaga. Jag bor i högden, säger Han, och hos den, som en förkrossad anda hafwer. Och sedan du sålunda uti böner och låfsånger fått uppmuntra din själ, hwilka högtidligt sköna åminnelser får du icke äfwen som Christen fira i JEsu Nattward, detta nådens bord, der Nattwardens Stiftare och Medlaren sjelf will wara närwarande! Der blefwo mångas hårda hjertan rörde, många ädla beslut tagne och många botfärdigas synder afplanade, der blefwo ångrens tårar aftorkade, fiender sins emellan försonte och oupplösliga band af Kärleken knutne. — Hwem förmår inse eller räkna alla de intryck af wördnad och glädje, som uppkomma wid sjelfwa åsynen af JEsu Nattwards begående! Är det då icke en ära, en sällhet, en ljuf tillfredsställelse för Christne, att deltaga i de offentliga andaktsöfningarne?

Men om andakten wore bunden endast wid dessa högtidligare tillfällen, huru mycket skulle wi icke förlora? Nej, så sant som HERren säger genom Propheten: Himlen är min stol och

jorden