234
— Gud vet, hvad som kommer åt honom . . . Han
helsar knappast . . . Det är kanhända affärer.
— Nej, visst icke, fadern är rik och ger honom allt hvad hon vill.
— Olycklig kärlek?
— Det tror jag icke . . . Han hade mycken tur hos fruntimmer.
— Hvad kan det vara då?
— Jag tror, gud fördömme mig, att han har blifvit läsare.
— Läsare?
— Ja, så ungefär.
— Prat!
— Eller filantrop, om du tycker att det låter bättre.
— Läsare . . . filantrop . . .
— Eller socialist, om du så behagar.
— Du är galen . . . Läsare . . . filantrop . . . socialist . . . hvad vill det säga?
— Det vill säga att han primo aldrig visar sig ute i sällskaper eller deltager i ett muntert kamrat-lif; sekundo springer omkring gatorna för att uppsöka tiggarflickor, blinda käringar och gamla krymplingar; tertio har han just nu gifvit ut en bok, i hvilken han gör en mängd deklamationer mot rikedomens ojemna fördelning, arbetarnes förtryck och kapitalisternas hjertlöshet.
— Åh, fan . . . Det der vill nästan säga att ingen hederlig karl kan umgås med honom längre.
— Knappast nog.
— Det var dock dumt.
— Huru då?
— Jo, jag hade ärnat besöka honom och låna ett par hundrade riksdaler.
— Det kan du nog göra ändå . . . I fråga om affärer behöfver man ej vara så nogräknad.
