130
intagande lunch i sällskap med en andlig i Rosario. Denne präst lyckades jag få reda på och ehuru han var mycket fallen för att disputera och illa upptog då jag påpekade den förgörande verkan den moderna vetenskapen måste utöva på hans trosläror, gav han mig i alla fall vissa positiva upplysningar. Maple White passerade genom Rosario för fyra år sedan eller två år innan jag såg hans döda kropp. Då var han inte ensam utan han hade en vän med sig, en amerikan vid namn James Cover, som stannat i båten och inte träffat prästen. Jag anser därför, att det är ej något tvivel underkastat, att vi här ha James Covers kvarlevor framför oss.»
»Och det är inte heller något tvivel om sättet hur han dog. Han har fallit eller blivit nedstött från klippans topp och på så sätt blivit spetsad. Hur skall man annars förklara de krossade benen och hur kunde han ha blivit genomstungen av dessa rör, vilkas spetsar äro så högt över hans huvud?»
Det blev så tyst bland oss då vi stodo kring dessa splittrade kvarlevor och insågo sanningen av lord Roxtons ord. Klippans hotfulla bryn sköt fram över bambusnåret. Visst hade han fallit ned där uppifrån. Men hade han fallit? Hade det varit en olyckshändelse? Eller — redan började hemska och olycksdigra möjligheter samla sig kring detta okända land.
Vi gingo vidare under tystnad och fortforo att kryssa kring klipporna, som voro lika jämna och obrutna som vissa av dessa antarktiska isfält, vilka jag sett framställda som sträckande sig från horisont till horisont, upptornade högt över fartygets masttop-
