Hoppa till innehållet

Sida:En försvunnen värld 1924.djvu/24

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

20

säga, på vilken punkt av denna världsdel. Han tog sig för att i svävande ordalag skildra sina äventyr, men då man började se honom i sömmarna, slöt han sig som ett ostron i sitt skal. Något underbart har han upplevat eller också är mannen en ärkelögnare — vilket väl är det troligaste. Han hade med sig några skadade fotografier, som sades vara förfalskningar. Han har blivit så ilsken att han förolämpar var och en som gör honom frågor och kastar herrar referenter utför trapporna. I min tanke är han en mordlysten monoman med vetenskaplig läggning. Sådan är han, mr Malone. Kila nu till honom och försök vad ni kan få ur honom. Ni är stor nog att sköta er själv. Ni kan vara trygg, ty ni känner ju till lagen om arbetsgivares ansvarsförpliktelser.»

Ett grinande rött ansikte förvandlades än en gång till en kal skalle, kantad med rödaktigt fjun. Audiensen var avslutad.

Jag gick över till Savages klubb men i stället för all stiga in där lutade jag mig mot Adelphi-terrassens balustrad och stod länge och såg ned i den bruna, oljiga floden. Jag tänker alltid sundast och klarast i fria luften. Jag tog fram professor Challengers meritlista och studerade den vid det elektriska lampskenet. Och då fick jag vad jag skulle vilja kalla en ingivelse. I egenskap av journalist ansåg jag det, efter vad jag fått höra, omöjligt att komma i beröring med den hetlevrade professorn. Men de där kontroverserna, som två gånger omnämndes i de biografiska notiserna, kunde ej betyda annat än att han var en vetenskaplig fanatiker. Månne icke här-