Sida:En gammal stockholmares minnen Del 1.djvu/222

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
214
MARSDAGARNE I STOCKHOLM 1848.


borgerskapet uppmanades att vid nämnda timma stänga också sina bodar, och detsamma skulle gälla för alla krogar och »andra näringsställen» för de arbetande klasserna. Stockholm lefde i ett slags belägringstillstånd någon tid. Upplands, Södermanlands, Västmanlands regementen och Västmanlands grenadierer samt Lifregementets dragoner voro inkallade till tjänstgöring.

⁎              ⁎

Men hvarifrån hade oroligheterna kommit? Därpå kunde ingen svara. Hvem vore upphofvet till proklamationen om de 5,000 medborgarne och till en annan sådan, som fördömde linieskeppen och utbragte ett lefve för kanonbåtarne? Det uppdagades aldrig, oaktadt man på börsen under måndagen samlade 3,000 rdr bko till belöning åt upptäckaren samt åt den som kunde uppgifva hvem som delat ut pengar bland folket i Storkyrkobrinken på lördag afton. Att pengar verkligen utdelats kunde ej heller bevisas.

En särskild belöning för samma ändamål utfästes på 3,333 rdr 16 sk. bko af borgerskapets femtio äldsta. Grosshandlaren S. Godenius skänkte 500 rdr bko samt Carnegie & komp i Göteborg 1,000 rdr bko.

Hvarken belöningar eller den polisundersökning som börjades på onsdagen, den 22 mars, kunde framdraga några upphofsmän, och det af det enkla skäl — att några egentliga sådana nog icke funnos. Polisundersökningen leddes af en särskild tillförordnad