Hoppa till innehållet

Sida:En gammal stockholmares minnen Del 1.djvu/287

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
279
DEN SOCIALA FRÅGAN.


personer af de bildade klasserna, och så uppkommo de under några år lifligt eftersökta söndagsunderhållningarna i De la Croix, salong vid Brunkebergstorg.

Bildningscirkeln var ett för sin tid förträffligt företag[1], och många unga bildade män insågo dess betydelse samt deltogo gärna i de nämnda aftonunderhållningarna. Andra af de klasser som kallades de »bättre» lärde sig likväl aldrig inse företagets stora vikt, utan hånade »cirkeln» och sökte förlöjliga dess syften. Detta begabberi hindrade dock icke, att medlemmarnes antal under en tid steg till 800 och ännu flere samt att liknande sällskap uppstodo i andra delar af landet.

Bildningscirkeln ansågs dock af många inom det liberala eller radikala partiet icke fullt tillfredsställa arbetarnes behof. Den som i synnerhet sträfvade att åstadkomma en ny förening med i hans tycke mera frisinnad uppgift var den från Lund till Stockholm öfverflyttade studenten Fredrik Borg, kring hvilken såväl studenter och extra ordinarie statstjänstemän som arbetare samlades, ett fullgodt sällskap »studenter och arbetare».

Det har uppgifvits, att Borg började sin verksamhet i Stockholm under inverkan af februarirevolutionen 1848. Verkliga förhållandet var dock, att Borg i sällskap med sina studentkamrater C. W. Bergman och Nils Persson verkade här redan före ingången af nämnda revolutionsår. Hösten 1847 sammanträffade jag med dem i P. A. Götreks, den

  1. Se »Gamla Stockholm».