Sida:En gammal stockholmares minnen Del 1.djvu/308

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
300
DEN SOCIALA FRÅGAN.


Ferdinand Holmström, belönad af Svenska akademien och sedan i många år anställd i Viborgska lånbiblioteket vid Storkyrkobrinken.

Götrek var mycket arbetsam. Han skötte sina gamla böcker och hjälpte andra med deras nya, med debet och kredit, skref ut räkningar, lämnade undervisning i språk, i snabbskrifning, i bokhålleri och mycket mera. Han gaf ut »Handbok för arftagare och förmyndare», för skattskyldiga och i skuldfordringsmål samt i mycket annat. Han verkade flitigt i Bildningscirkeln och offrade med stor oegennytta tid och möda för allt som kunde bidraga till den fattiges och obildades höjande till oberoende och kunskaper.

Själf vardt han icke rik på dessa sysselsättningar. Det var tvärtom bekymmersamt nog, fastän han och hans hustru ej hade stora anspråk på lifvet och ej skydde några ansträngningar för att göra sig inkomster. Utvägarna voro alltid ärliga, om stundom mindre vanliga hos s. k. »bättre folk».

Att han förfärdigade blanksmörja är väl ingenting märkvärdigt, men mindre vanligt torde ha varit, att han därvid tog sitt bokhandelsbiträdes hjälp i anspråk. Ännu ovanligare var väl, att en bokhandlare, språklärare och skriftställare skaffade sig ett positiv med tittskåp för att därmed göra sig en inkomst. Götrek gick visserligen icke själf omkring med skåpet, men han lejde en karl, som med denna förlustelseandel ställdes på Djurgårdsslätten, under det Götrek höll sig i grannskapet för att öfvervaka de trestyfrar och bankovittnar som inflöto. Inkomsten blef dock icke stor.