innehafda lokal till en af Stockholms märkligare hus.
Ännu på 1830-talet tänkte ingen, att detta hus
skulle en gång förvandlas till det präktiga gästhus
som Hôtel Rydberg nu är.
På andra sidan om Malmtorgsgatan reste sig det stora och fula Dævelska huset, som förut hade tillhört kanslirådet Ekestubbe, sedan blef det Palinska och slutligen förvandlades till Inteckningsbolagets ståtliga affärshus.
I hörnet af Fredsgatan, utanför prinsessans palats, som namnet ännu var, stod ett pepparkaksstånd, ett af de många som då funnos på Stockholms gator. Palatsets utseende var då likadant som nu, men högvakten var manstarkare och kommenderades af en löjtnant, hvilken alltid plägade någon stund infinna sig på första raden i kungliga operan, så vida föreställning då gafs där.
De förnämsta butikerna vid Fredsgatan voro Brobergs sidenkramhandel och Zethelius’ guldsmedsbod, den förre i n:o 13, den senare i huset bredvid, hörnet af Drottninggatan, sedan Hammers lokal.
⁎
Drottninggatan var på 1830:talet, liksom den ännu är, Stockholms förnämsta gata, och ehuru handelsbodar icke funnos högre upp än till Klara Bergsgränd, var dock handeln efter den tidens förhållanden ganska liflig. Möllenborgs guldsmedsbutik fanns på samma ställe som nu, i Fagerbergska huset, och i detta hus, hörnet af Karduansmakargränd, hade John Leman redan 1819 öppnat en bod för
