VID SEINE OCH VID RHEN.
I droska öfver Rhen. — Tal till franska folket. — Intåget i Paris. — Många bakgator. — Faubourg Saint-Honoré. — På Place de la Concorde. — Victoria och Napoléon i förbifarten. — Josef Stäcks irrfärder. — Palma Vecchio mellan Kabylerna. — Janne Höckert, Edvard Bergh och andra svenskar på Deux-Mondes. — Till Düsseldorf.
Victoria och Napoléon.
En afton i augusti 1855 befann jag mig första gången i Paris. Det var under min hamburgertid. Min ungdomsvän och studiekamrat Holdo Stråle på Rörstrand hade skrifvit till mig och föreslagit, att jag skulle söka ledighet från kontoret på ett par veckor och fara med honom till den stora världsutställningen, hvilken då pågick som bäst i Paris.
Förslaget antogs, ledigheten beviljades, och Stråle hämtade mig i Hamburg, hvarifrån resan anträddes en vacker sommarmorgon med diligens på färja öfver Elbe till Harburg samt därifrån med järnväg till Köln eller rättare Deutz, på högra Rhenstranden, där nattkvarter togs. Morgonen därpå åkte vi i droska på Rhenbryggan öfver floden. Järnvägsbron fanns då icke ännu. Kölnerdômen var ej heller fullbordad, och vi uppehöllo oss ej länge i den gamla intressanta staden.
