käerna, men återvände snart till sitt batteri, hvilket
dagen förut upphört med sin kanonad.
Vid Grenellebron stodo några personer och sågo på soldater som badade i Seine. Märkvärdigare var att finna andra som sutto helt lugnt och metade under det granater exploderade ej långt därifrån. Då och då mötte jag soldater från 62:dra och 110:de regementena, hvilka lågo uppe i Passy och på de gator som leda till denna förstad. Jag gaf mig i samtal med dessa militärer, men de visste icke annat än att man slogs i Champs-Elysées och på Place de la Concorde. Själfva tillhörde de eftertruppen.
Ju närmare jag nalkades Industripalatset, dess tätare hördes gevärssalfvorna och enskilda gevärsskott. Kulorna hvisslade ohyggligt. Jag gick in på en ambulans som befann sig dels i träbaracker på käen, dels inne i palatset, och trodde mig vara i säkerhet, men säkerhet fanns ej den dagen. Kommunarderna besköto ambulansen för att regeringstrupperna ej skulle få fast fot där.
Jag begaf mig så fort som möjligt därifrån och var missnöjd öfver att icke ha fått erfara något om den verkliga ställningen. Från käen gick jag upp i Passy, där jag vid den gamla rue Basse, hvars nuvarande namn jag icke erinrar mig, fann ett kompani soldater sysselsatt med att förstöra en barrikad, som eröfrats kvällen förut. En kapten öfvervakade arbetet. Till honom vände jag mig med förfrågan, om jag kunde komma till Trocadero den vägen. Jag visste, att man från den höjden, där Trocaderopalatset då ännu icke var byggdt, hade
