aktiebolaget Stockholms Folkbank, och den kände man
således ej till ännu 1866.
Under tiden gick en ung man och funderade på huru man skulle underlätta belåning af skuldsedlar intecknade i fast egendom och däraf beroende särskilda ändamål. Denne unge man hade jag träffat i Paris redan 1864 och lärt känna som en synnerligt intelligent och med liflig fantasi begåfvad personlighet. Att fantasi icke är öfverflödig och ännu mindre skadlig vid affärsspekulationer torde ej kunna bestridas, och genom följden af Henrik Palmes intelligenta fantasi blef detta ett par år därefter, ytterligare bekräftadt, men bolagsordningen för det af honom stiftade Stockholms Intecknings-Garanti- aktiebolag utfärdades först den 9 april 1869.
På sin höjd ett par tre banker ägde vi redan 1866. Men hvad voro deras antal mot dem vi nu äga. Och hvad kommer väl det antalet att betyda, då ånyo fyrtio år sjunkit i tidens haf?
Och huru såg det ut med de dagliga tidningarna? Jo, vi hade våra gamla blad: Stockholms Dagblad under den Walldénska dynastien sedan 1824, Aftonbladet med August Sohlman till styresman, men ursprungligen L. J. Hierta sedan 1830, Dagligt Allehanda i ny skapnad och under K. A. Lindströms ledning sedan 1860, Posttidningen sedan, vore man frestad att säga, urminnes tider, fastän med ny redaktion, skalden Talis Qualis sedan ingången af år 1866.
Fullständig nyhet var Dagens Nyheter, som kom till världen i slutet af 1864.
Aftonbladet bodde i sitt gamla hus vid Munkbrogatan, Nya Dagligt Allehanda satt vid Lilla Nygatan.
