Posttidningen höll hof i hörnet af Lilla Nygatan och
Tyska brinken, och Dagens Nyheter hade slagit upp
sin bostad vid Stora Nygatan, men redaktör Rudolf
Wall med familj bodde vid Regeringsgatan.
De flesta dagliga tidningarna höllo sig således i den inre staden, mest Munkbrotrakten, sannolikt emedan det var i trakten af posthuset. Då posten flyttade till norr följde tidningarna med och slogo sig ned i grannskapet af »Nya» posthuset vid Röda bodarne. Äfven Stockholms Dagblad, som förut varit den enda tidningen på norr, följde med till posthusets närhet med en utmärkt redaktörslägenhet. Men då det »nya» posthuset hunnit bli gammalt på trettio år, börjar åtminstone en tidning, Stockholms Dagblad, att jämka sig efter det nya »Nya» posthuset, och de öfriga bladen dröja kanske ej länge att följa föredömet.
⁎
Och hvad roade man sig med? Företrädesvis med teatern. På Stora teatern gaf man i februari 1866 Gœthes »Egmont», Mozarts »Flykten», d. v. s. »Enleveringen ur Seraljen», Hedbergs »Bröllopet på Ulfåsa» och Shakspeares »Othello».
Det var en rätt god spellista, måste man säga, och den som kom raka vägen från Paris och Théatre Français märkte icke alltför mycket det stora afståndet i ett och annat, så väl hvad Operan som talscenen beträffar.
Redan vid första inträdet i Stockholms kungliga teatersalonger erfor man ett behagligt intryck. Upplysningen var ej så rik som nu, men det såg likväl