Från göteborgarnes egen sida väckte det då nya,
efter P. J. Ekmans ritning uppförda Börshuset större
uppmärksamhet och bifall. Det hade fullbordats och
invigts i slutet af 1849, och med stolthet berättades
för alla främlingar som ännu tio år därefter besökte
staden, att det hade kostat ända till 300,000 rdr banko.
Mycket talades således om Börsen, men föga om det hus, som skall ha haft Lennart Torstensson att tacka för sin tillvaro, och där Karl den tionde slutade sina dagar, nu Landshöfdingeresidenset, och om den byggnad Kronhuset, där rikets ständer samlades 1660 och hyllade Karl den elfte till Sveriges konung, men hvaraf en del sedan inreddes till garnisonskyrka och en annan del till tyghus.
För öfrigt hade staden ännu på den tid hvarom nu är fråga, i sitt yttre minne af den holländska tiden. Husen med sina fasader af holländskt tegel höllos ganska snygga, och gatorna hade i allmänhet ett rätt propert, om ock något tråkigt utseende.
En af stadens äldsta och märkligaste byggnader var f. d. ostindiska kompaniets hus, som upptager ett helt kvarter, där tull- och packhusexpeditionen fanns på 1850-talet, och det naturhistoriska museet jämte andra samlingar och sedan betydligt utvidgats. Nytt tull- och packhus färdigbyggdes först 1866 uti en enkelt storartad byggning efter arkitekten Frans Heilborns ritning.
⁎
Göteborg har alltid utmärkt sig för sin stora välgörenhet. Därom vittnar bland annat det nya Barnhuset som grundlades 1852 och uppfördes efter
