Sida:En germansk julfest i Konstantinopel på 900-talet – Fataburen Kulturhistorisk tidskrift.djvu/1

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
31
EN GERMANSK JULFEST I KONSTANTINOPEL PÅ 900-TALET.

minskades inför dessa fakta, så synes det likväl föga sannolikt, att hans spaningar krönts med framgång. Åtminstone har Adlerbeths korrespondens intet att förmäla om någon följande rättegång i saken. Och ehuru Adlerbeth som en gammal upplysningens förkämpe betraktade hela förloppet med en viss öfverlägsenhet, skulle han dock säkerligen ej underlåtit att gifva sin son meddelande om ett eventuellt juridiskt efterspel till den egendomliga gnideldskuren.

Oscar Wieselgren.


En germansk julfest i Konstantinopel på 900-talet.

Den byzantiske kejsaren Konstantin Porphyrogennetos (regerade 912—959) skildrar i sin bok: De ceremoniis aulæ Byzantinæ, I: 83, på följande sätt: Saker som äro att iakttaga vid nittonsoffors- eller nittonbordsfesten, under hvilken den s. k. gotiska leken firas.

På nionde dagen i dodekaemeros eller de tolf dagar, som följa näst efter Kristi födelsefest, och som tillbringas under glädje och gamman, när herrarna skola sätta sig till middagen, som brukar kallas vinskördsmiddagen, då stå vid de båda ingångarna till den stora matsalen med de nitton sifforna de, som äro färdiga att utföra den gotiska leken. De stå uppställda på följande sätt. Framför den vänstra ingången till matsalen, där också amiralen står, står chefen för veneterna[1] med en del gemene och flöjtblåsare ur sin afdelning. Bakom honom stå två goter klädda i gounia[2] med håret utåt och masker af olika utseenden, samt i vänstra handen skölden, i den högra däremot spön. Detsamma gäller ock chefen och en del af prasinernas parti, som stå vid högra ingången tillsammans med chefen för lifvakten. Så snart kejsaren kommit från bollspelet till

  1. Veneter och prasiner voro från början cirkuspartier, men hade vid denna tid blifvit en indelning för hof, här och administration.
  2. Pellicea Saxonica (Luitprand: Legat. Constant. Antw. 1640, sid. 146). Engelska: gown, antagligen en speciellt germansk dräkt (C. Müller i Zeitschr. f. Deutsch. Philol. 14, s. 444), Rhenones aut pallia pellicea (Reiskes latinska öfversättning i Corpus script. hist. Byzant.).