10
Friherrinnan. Du slipper lektionerna mitt barn; sök nu att roa ditt främmande bara.
Amanda (springer bort). Julie och Knut! (Vänder om.) Men mamma, hurudan är Knut? Har han grått hår som farbror Samuel? Skall jag kyssa honom på hand? ...
Friherrinnan. Han är ett barn som du.
Samuel. En grann docka, kära Amanda, kadett med granna epåletter och stickert vid sidan.
Amanda (klappar händerna i häpen förtjusning och springer bort).
FEMTE SCENEN.
Friherrinnan. Baron Samuel.
Friherrinnan. Min bästa svåger! Jag är verkligen bekymrad. Bror Edvard var särdeles obetänksam som tog med sig den unga gossen.
Samuel. Ja! Der har du nu resultatet af din uppfostringsmethod. Flickan är ännu en ljusens engel — hon har aldrig sett eller talat vid någon yngling — hon är oskulden sjelf är det icke så?
Friherrinnan (suckar). Åtminstone har jag hoppats det.
Samuel. Nå, hur fast sitter den der oskuld en nu? Du darrar vid blotta tanken att hon skal få se gossen. Kan du köra bort honom? Nej. Om han också ej kommit skulle förr eller sednare någon annan kommit och du har nu ställt så till att denna uppenbarelse eger för henne hela den förbjudna fruktens retande behag. Hon skall ovilkorligt, af blott nyfikenhet och öfverraskning
