ANDRA KAPITLET.
Nya seder.
„I dag skall jag gå i skolan“, sade Fanny en eller par dagar därefter, när de lämnade det sena frukostbordet. „Kom upp så få vi göra oss i ordning.“
„Du ä’ ju ganska nätt; vad skall du göra då?“ frågade Polly och följde henne in i salen.
„Kråma sig en halvtimme och sätta på sig sin valk“, svarade den vanvördige Tom, vars tillrustningar för skolan bestodo i att slänga på sig mössan och spänna en läderrem omkring flera stora böcker, som sågo ut som om de emellanåt nyttjades såsom försvarsvapen.
„Vad är valk för något?“ frågade Polly medan Fanny gick upp utan att värdigas svara.
„Jo, det ä’ en annans hår på hennes huvud, där det inte borde vara“, svarade Tom och gick visslande sin väg med en min av sublim likgiltighet för tillståndet av hans egen „lurviga lugg“.
„Varför skall du vara så fin för att gå i skolan?“ frågade Polly under det hon såg på huru Fanny burrade upp de små lockarna kring pannan och ordnade de många vimplarna och festonerna på sin klädsel.
„Det ä’ alla flickor, och det ä’ tvunget, för man kan aldrig veta vem man möter. Jag tänker göra en liten promenad, när jag har slutat mina läxor, och därför skall du vara snäll och
