Hoppa till innehållet

Sida:En liten hushållsbok.djvu/48

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
40
Hjelpreda

lamb. Uti alla slags köttsoppor bör ej förglömmas et par såcker bitar, eller som soppan är dryg til; denna obetydliga kostnad betalar sig med en mustig och wälsmakande soppa.

Anmärkning.

Man behöfwer ej underrätta förfarna kokerskor, huru de böra akta sig för torra spettstekar; men för deras skull, som intet tro at steken är stekt, derest hon ej så godt som slipper sönder af spettet, tager man sig den friheten, at göra några påminnelser til undwikande af en så högst skadlig spis för magen. Et kokadt kött är likwäl omgifwit med den soppan, dit des spiritus tagit sin tilflykt, som då får hjelpa matsmältningen, så godt den kan, då köttet är för mycket kokadt; men ifrån spettsteken har all näringssaft flugit up i skorstenen, så at behållningen deraf nu ej annat är, än en beswärlig fyllnad för magen; det hwar och en som har swag mage bäst kan intyga, då det altid kännes en äckel och tyngd efter för mycket steka spettstekar.

Hwad stek det må wara bör hon intet begjutas med kokadt watten i början, som en del bruka; det segnar mera köttet än det hjelper, och betager steken den swällan hon får wid elden. Då man wanligt wis afflått skinnet på kalf och lambstekar, beströr man dem först med mjöl och salt, och så begjuter dem med smör, som då fastnar bättre och drager den starkaste hettan til sig. All stekeld bör bestå af kohl och björkwed, ty af annan sort segnar och torkar steken, innan hon blir färdig. Ju hastigare en stek kan blifwa stekt, ju bättre och saftigare blir hon. Om man wil bli försäkrad derom, stickes en uddhwass knif in i tjockesta låret, kännes

han