omplanteras, utflyttas och förses med en ringa del gödsel, då de rikeligen betala mödan med en myckenhet stora och saftfulla bär.
Plommon.
Til Bruneller, är en försökt sak, och finnes hafwa mera nytta med sig än de utländska; ty de mosa sig bättre, hafwa en friskare smak, bespara winet i soppan, emedan de utgöra en behaglig syra och starklek. Med en liten tilsats af god mellansirap under kokningen, kunna de nyttjas til samma bruk som Bruneller. Skulle någon wara okunnig om deras beredande, lämnas til deras tjenst följande underrättelse.
Då Plommon äro fullmogna, hälst de gula stora så kallade äggplommon, plåckas de af trädet, bredas ut på lakan, at ligga öfwer natten, och passar så, at man har en ugn tilreds som är lagom warm efter brödbakning. Då flår man bort skinnet, öppnar plommonet och borttager stenen, samt lägger frukten bredewid hwarannan på torkållor, eller i brist af dem på flata stenfat, stekpannor eller dylikt, med underbredt papper. Man wänder första gången up den öpnade sidan och siktar litet pudersåcker öfwer dem, innan de föras i ugnen. De fordra en långsam, men jämn wärma, och måste ofta efterses. Då de äro wäl skintorkade, men ingalunda bruna, wändas de om på andra sidan, såckras och torkas til des de blifwa sega, läggas sedan utbredde på papper i något rum, at wädras, och packas efter 2 a 3 dagars förlopp, uti små askar eller lådor, som äro beklädde med waxadt papper, hwilket öfwerwikes, och belägges med tyngd någon tid för at prässa frukten tilsammans. Torkade som sweskon,
