Sida:En liten hushållsbok.djvu/70

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
62
Hjelpreda

och tryckes hwarfwet sakta neder med en kåhlklubba, på detta sättet fortfares til des kärilet är fullt, då en hop oförwälda blader lägges på jämte en botten och så mycken tyngd som kan få rum. Tunnan ställes i köket bredewid spisen och då den sura lukten börjar förmärkas, bäres hon up på en wind eller uti en kall bod där hon får frysa; och är kåhlen då bäst, när han hugges up med yxa. Han kokas då hel eller hackad efter behag, uti swag Bouillon, sötas och saltas efter behag och afbrännes med smör och mjöl. Fast denna kåhlen kokas med salt köttspad blir han likafullt god, mera hälsosam och smaklig än wanligt lagad surkåhl, som fordrar mycket smör och andra goda saker om han skal bli rätt god.

Blomkåhl.

Är också en smaklig rätt, at få tiltaga om wintern. Man Planterar in om hösten, den så kallade winterkåhln uti trägårdskällarn, på samma sätt som om hwitkåhl förmält är, då man til Jul får hufwuden stora som talrickar, fast det wid inplanteringen näppligen syntes tecken til dem.

At torka, sylta, salta och förwara allahanda slags grönt är förut så wäl kunnigt och utrönt, at man här ej behöfwer fylla rummet dermed.

Potates.

Den märkliga nytta och dryga, som denna wälsignade wäxten åstadkommer i hushållet är ock öfweralt bekant, men i fall något skulle wara okunnig om alt det smakliga och nyttiga man deraf kan tilreda, torde det ej wara ogagneligt, at anföra något häraf.


Klim-