misshagade den honom; ty han drack ej och ville ej begifva sig ned i hyttan, utan började i stället att sakta dra sig tillbaka och fortfor dermed oafbrutet. Då våndades jag grufligt; likväl höll jag mig stilla. Men när slutligen ej mera var synligt af ormen, än hufvudet och halsen, grep jag i min ångest ett hårdt tag omkring dem båda och ryckte till med hela styrkan i hand och arm. I samma ögonblick lindade ormen stjerten omkring mitt hjerta, så att — både ormen och hjertat utrycktes på samma gång. Jag slängde dem ifrån mig och såg med fasa, huru det blödande hjertat, ännu omlindadt af ormen, konvulsiviskt skälfde på golfvet.
Sådan var drömmen. Att jag vaknade vid slutet deraf, lärer du ej undra på. Belåten med att drömmen varit endast en dröm, torkade jag svetten ur min panna och sökte försätta mig ur passionens in på reflexionens gebiet. Sådant der — tänkte jag — kan man ej inventera, när man är vaken; nej, sådant måste drömmas. Och hvarföre? — frågade jag mig sjelf. Jo derföre — svarade jag mig sjelf — att i vakande tillståndet hålla de särskilda själskrafterna hvarandra i jemnvigt, men i drömmen är fantasien, om icke absolut enväldig, likväl monark och det utan konstitutionella kontroller. Härmed sammanhänger det
