Sida:En liten lustresa.djvu/50

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

44


Vi conversera i politik och kyrkohistoria, svarade jag.

Det skulle kunna bli många sköna biffstekar af den der, yttrade åldermannen med en kän­nares ton och uppsyn. Dock måste köttet först behörigen bultas. — Sedan frågade han: hvart ärnar du dig?

Till Berg, svarade jag, dit »Orphei Vänner» anlända vid middagstiden på ångfartyget Ormen Långe, hafvande med sig hvarjehanda instrumen­ter och strängaspel, desslikes Fredmans Sånger och Epistlar, desslikes några kannor oförstånd eller punsch, eller hvad det heter. Till dem tänker jag sälla mig och sedermera med dem sjöledes återvända till staden.

För sjutton dj—! utropade åldermannen, du kan rätt så väl följa med oss till Malforss och derifrån med oss hem igen.

Ja, gör det! — ropade en beskedlig fruntim­mersröst, hvars egarinna var gömd af löfhvalfvet.

Jag skulle alltför gerna hafva det nöjet, sva­rade jag, men jag har föresatt mig att göra en stor resa, en resa som förtjenar att beskrifvas, och derföre måste den ske både till lands och sjöss. Jag måste nödvändigt om bord på Ormen Långe.