Sida:En naturforskares resa omkring jorden.djvu/137

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
1833.]129
en ovanlig ox-ras.

indiskt utdödt idisslande djur, Sivatherium. Denna ras är mycket konstant och en niata-ko och tjur framalstra utan undantag niata-kalfvar. En niata-tjur och en vanlig ko, eller tvärtom, få en afkomling med ett utseende, som är midt emellan, men med niata-karakteren starkt utpreglad. Enligt senhor Muniz’s utsago finnas de tydligaste bevis på att, tvärt emot landtmännens vanliga tro i dylika fall, niata-kon parad med en vanlig tjur öfverlåter sina egendomligheter starkare än niata-tjuren, när han paras med en vanlig ko. När gräset är någorlunda långt, betar niata-rasen med tungan och gommen liksom vanliga nötkreatur; men under stor torka, när så många djur omkomma, är niata-räsen värst deran och skulle utrotas, om man icke droge försorg för den; ty den vanliga nötboskapen är då liksom hästarne nätt och jemt i stånd att lifnära sig genom att med sina läppar afbeta trädens löf och säf; men detta kunna niata-djuren icke göra lika bra, emedan deras läppar icke sluta sig tillsamman, och följaktligen omkomma de äfven förr, än den vanliga nötboskapen. Detta förefaller mig som ett godt bevis på, huru litet vi kunna från de vanliga lefnadsvanorna sluta till, hvilka endast efter långa mellantider inträffande omständigheter, som kunna verka bestämmande på en arts sällsynthet eller utdöende.

Den 19 november. — Sedan vi farit genom dalen Las Vacas tillbragte vi natten i en nordamerikanares hus, hvilken skötte en kalkugn på Arroyo de las Vivoras. På morgonen redo vi till en utskjutande udde vid flodstranden kallad Punta Gorda. På vägen dit försökte vi få upp en jaguar, men ehuru det fans fullt med färska spår och vi gingo till de träd, der de påstås hvässa sina klor, lyckades vi likväl icke jaga upp någon. Från denna punkt företedde Uruguay för vår blick en ståtlig vattenmassa. Till följe af flodens klarhet och hastighet, var dess utseende vida öfverlägset den närbelägna Paranas. På motsatta stranden inföllo åtskilliga grenar af den senare floden i Uruguay, och i solskenet kunde man tydligen särskilja de olika färgskiftningarne hos de begge vattnen.

Om aftonen fortsatte vi vår färd till Mercedes vid Rio Negro. Vid mörkrets inbrott begärde vi tillåtelse att få stanna öfver natten på en landtgård, till hvilken vi just då hunnit. Det var ett mycket stort gods om två och en half qvadratmil och egaren är en af de största jorddrottarne i landet. Hans brorson hade uppsigten deröfver och hos honom befann sig en kapten i armén, hvilken för några dagar sedan flydde från Buenos Aires Om man tager i betraktande deras samhällsställning, så var deras samtal rätt roligt. De uttryckte, såsom vanligt, sin ofantliga förvåning öfver

Darwin, En naturforskares resa omkring jorden.9