Sida:En naturforskares resa omkring jorden.djvu/211

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
1834.]203
vildarnes likhet i lefnadsvilkor.

till sitt eget land, hvarvid han tagit farväl med en handling, som vittnade om fulländad bofaktighet. Han öfvertalade nämligen Jemmy och dennes moder att följa med sig och öfvergaf dem derefter under vägen om natten och bortstal dervid hvarje bit af deras tillhörigheter.

Jemmy for i land öfver natten, men kom igen på morgonen och stannade om bord tills fartyget lyftade ankar, hvilket skrämde hans hustru, så att hon grät häftigt till dess han gick ned i båten. Han återvände lastad med värdefull egendom. Alla om bord voro hjertligt ledsna att taga afsked af honom för sista gången. Jag tviflar icke nu mera på att han kommer att blifva lika lycklig och kanske lyckligare, än om han aldrig hade lemnat sitt eget land. Hvar och en måste uppriktigt önska att kapten Fitz Roys ädla hopp måtte gå i fullbordan, att han måtte belönas för de många frikostiga uppoffringar som han gjort för dessa eldsländare, derigenom att någon skeppsbruten sjöman måtte skyddas af Jemmy Buttons och hans stams afkomlingar! När Jemmy hunnit i land, upptände han en signaleld och röken ringlade upp och bjöd oss ett sista och långt farväl, då fartyget styrde kurs ut i öppna hafvet.

Den fullkomliga jemlikheten mellan de individer, som bilda Eldslandets stammar, måste för en lång tid framåt verka hämmande på deras hyfsning. Liksom vi se att de djur, hvilkas instinkt tvingar dem att lefva i sällskap och lyda en anförare, lättast kunna förädlas, så är det med menniskoslägtets raser. Vare sig att vi betrakta det som en orsak eller en följd, så ha de mera hyfsade raserna alltid haft de mest utbildade styrelsesätten. Sålunda hade invånarne på Otaheiti, hvilka när ön först upptäcktes, styrdes af ärftliga konungar, uppnått en mycket högre hyfsningsgrad, än en annan gren af samma folk, Nyzeeländarne, hvilka ehuru de hade fördelen af att nödgas egna sin uppmärksamhet åt åkerbruket, voro republikaner i den strängaste mening. Det tyckes knappast möjligt att det politiska tillståndet i Eldslandet kommer att förbättras, förr än någon höfding uppstår med en makt, som är tillräckligt stark, att bibehålla någon vunnen fördel, såsom tama husdjur. Nu slites till och med ett tygstycke, som gifvits åt en enda, i bitar och utdelas och ingen enskilt blir rikare än den andra. Å andra sidan är det svårt att förstå, huru en höfding kan uppstå, innan det finnes någon slags förmögenhet, hvarigenom han kan visa sin öfverlägsenhet och öka sin makt.