Sida:En naturforskares resa omkring jorden.djvu/23

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
1832.]15
orsakerna till förändringar i hafvets färg.

I hafvet kring Eldslandet, ej långt från land, har jag i vattnet sett smala strimmor af ljusröd färg till följe af en mängd kräftdjur, hvilka äro snarlika stora räkor. Skäljägrarne kalla dem hvalmat. Om hvalarne lifnära sig af dem vet jag ej; men tärnor, kormoranter och ofantliga hjordar af stora, ofatta skälar förskaffa sig på vissa delar af kusten sitt hufvudsakliga lifsuppehälle från dessa simmande kräftor. Sjömän tillskrifva ständigt fiskråm vattnets färgförändring; men jag fann detta vara händelsen endast vid ett tillfälle. På några mils afstånd från Galapagos-öarne seglade fartyget genom tre strimmor af mörkt, gulaktigt eller grumligt vatten. Dessa strimmor voro milslånga, men endast några få famnar breda och de skildes från det omgifvande vattnet genom en bugtig, men tydlig rand. Färgen förorsakades af små slemmiga bollar, omkring 15 tum i tvärmått, i hvilka talrika, små, klotformiga ägg lågo inbäddade. De voro af två olika slag, af hvilka det ena hade en rödaktigare färg och en annan form än det andra. Jag har icke den ringaste aning om till hvilka två djurslag dessa ägg hörde. Kapten Colnett anmärker att detta hafvets utseende är mycket vanligt vid Galapagos-öarne och att strimmornas riktning antyder strömsättningens; i det fall jag beskrifvit var riktningen förorsakad af vinden. Ett annat slags utseende hos hafsytan, som jag har att omtala, är en tunn oljelik hinna på vattnet, hvilken skimrar i regnbågens färger. Jag såg en ansenlig sträcka af hafvet sålunda betäckt vid kusten af Brasilien; sjömännen ansågo detta härröra af den ruttnade kroppen af någon hval, som sannolikt flöt omkring ej långt derifrån. Jag omnämner här icke de slemmiga smådelar, till hvilka jag längre fram skall återkomma, hvilka ofta finnas spridda i hafsvattnet, ty de äro icke tillräckligt talrika för att åstadkomma någon färgförändring.

Det är två omständigheter i ofvanstående uppgifter, som synas anmärkningsvärda: först, huru kunna de olika kroppar hålla sig tillsamman, hvilka bilda strimmorna med skarpt begränsade kanter? Hvad beträffar de räklika kräftorna, voro deras rörelser lika samtidiga, som hos ett regemente soldater. Men i fråga om äggen och konferverna kan detta ej ske till följe af någon frivillig rörelse, ej heller är det sannolikt i afseende på infusorierna. Hvad är vidare orsaken till strimmornas längd och smalhet? Företeelsen liknar så mycket hvad man kan se i hvarje å, der strömdraget i långa ränder upprullar skummet, som samlat sig i hvirflarne, att jag måste skrifva den på räkningen af en liknande verksamhet vare sig hos luft- eller hafs-strömmarne. Under denna förutsättning måste vi anse att de olika slagen af organiska kroppar