Sida:En naturforskares resa omkring jorden.djvu/282

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
274[kap. xiv.
chiloe och concepcion. — stor jordbäfning.

såsom i fråga om Concepcion, hafva varit af två slag: först, att i samma ögonblick som stöten kom, vattnet stiger högt upp på stranden med en långsam rörelse och derefter drager sig lika sakta tillbaka; och för det andra, att hela vattenmassan en stund efteråt drager sig tillbaka från kusten, för att snart vända åter i vågor af öfverväldigande styrka. Den första rörelsen tyckes vara den omedelbara följden deraf, att jordbäfningen på olika vis inverkar på en fast och en flytande kropp, så att deras ömsesidiga ytlägen obetydligt rubbas; men det andra fallet är en vida vigtigare företeelse. Under de flesta jordbäfningar och isynnerhet dem på Amerikas vestkust, är det säkert, att den första stora rörelsen hos vattnen har varit tillbakavikande. Somliga författare hafva försökt att förklara detta genom att antaga, att vattnet bibehåller sitt ytläge under det att landet rör sig uppåt; men helt säkert skulle vattnet tätt invid landet deltaga i bottnens rörelse; dessutom hafva dylika rörelser i hafvet, såsom Lyell framhållit, inträffat vid öar, som ligga mycket aflägsna från den förnämsta höjningslinien, såsom fallet var med Juan Fernandez under denna jordbäfning, och med Madeira under den ryktbara jordbäfningen i Lissabon. Fastän man har svårt att göra denna sak klar för sig, misstänker jag, att en våg, den må vara uppkommen på hvad sätt som helst, först drager vattnet från den strand, mot hvilken den framskyndar för att bryta sig; och jag har märkt, att detta är fallet med de små vågorna från hjulen af en ångbåt. Det är märkvärdigt, att medan Talcahuano och Callao (vid Lima), båda belägna vid innersta ändan af stora grunda vikar, hafva lidit af stora vågor under alla svåra jordbäfningar, har Valparaiso, som är beläget tätt invid ett brådjupt haf, aldrig blifvit öfversvämmadt, ehuru det så ofta ristats af de svåraste jordskalf. Deraf att den stora vågen icke följer omedelbart efter jordskalfvet, utan stundom efter en half timmes förlopp, och deraf att aflägsna öar lika mycket berörts deraf som kusterna invid den underjordiska rörelsens utgångspunkt, vill det tyckas som om vågen först uppstår i öppna sjön; och som detta är den vanliga företeelsen, måste orsaken vara allmän. Jag förmodar derföre, att man såsom det ställe der den stora vågen först uppkommer, måste anse den linie, der det djupa hafvets mindre oroade vatten stöter intill vattnet närmare kusten, hvilket har deltagit i landets rörelser; det vill äfven tyckas som om vågen är större eller mindre, allt efter utsträckningen af det grunda vatten, som kommit i rörelse jemte bottnen hvarpå det hvilade.

Den märkligaste verkan af denna jordbäfning var landets fortfarande höjning; ehuru det måhända skulle vara vida riktigare att kalla höjningen för orsaken. Det kan ej betviflas att landet