uppköparne bo. Påföljande dagen veko vi in på stora landsvägen till Coquimbo. Om natten föll en lätt regnskur. Detta var den första droppe, som hade fallit sedan det svåra regnet den 11 och 12 september, hvilket höll mig fången vid baden i Cauquenes, således efter sju och en half månads förlopp. Men regnet kom i Chile detta år nästan senare än vanligt. De aflägsna Anderna voro nu höljda af en tjock snömassa och erbjödo en härlig anblick.
Den 2 maj. — Vägen fortfor att gå långs med kusten, på icke långt afstånd från hafvet. De i mellersta Chile vanliga få träden och buskarne aftogo hastigt och ersattes af en hög växt snarlik en yucca. Landets yta var i en liten skala synnerligt ojemn och oregelbunden, i det små tvärbranta klippspetsar reste sig från små slätter eller bäcken. Den inskurna kusten och bottnen af det med bränningar uppfylda angränsande hafvet, skulle, om det förvandlades till torrt land, visa dylika former; och en dylik förvandling har tvifvelsutan egt rum med den trakt, öfver hvilken vi redo.
Den 3:e. — Från Quilimari till Conchali. Landet blef allt ofruktbarare. I dalarne fans knappast tillräckligt vatten till att vattna med och det mellanliggande landet var alldeles kalt, så att det icke en gång kunde lifnära getter. Om våren efter vinterregnet uppskjuter hastigt en gles gräsmatta och boskapen drifves då ned från Cordilleran för att beta en liten tid. Det var eget att se huru frön af gräs och andra växter, liksom genom en förvärfvad vana, tyckas lämpa sig efter den regnmängd, som faller på olika delar af denna kust. Sålunda åstadkommer en skur längre i norr vid Copiapó lika stor verkan på växtligheten, som två i Guasco och som tre eller fyra i denna trakt. En vinter, som vore så torr, att den i Valparaiso skadade betet, skulle i Guasco åstadkomma det ovanligaste öfverflöd. Om vi gå vidare norrut, tyckes regnmängden icke aftaga i alldeles samma mån som breddgraden. I Conchali, som ligger endast elfva mil norr om Valparaiso, väntar man icke regn förr än i slutet af maj; medan i Valparaiso något regn vanligen faller tidigt i april. Den årliga regnmängden är likaledes obetydligare, ju senare på året regntiden infaller.
Den 4 maj. — Då jag fann kustvägen sakna allt slags intresse, veko vi af inåt landet, mot grufdistriktet och dalen Illapel. Denna dal är liksom alla andra i Chile, jemn, bred och mycket bördig; den innefattas på ömse sidor antingen af klippor af lagrad klappersten eller af kala skrofliga berg. Ofvanom den raka linien af den öfversta tilloppsgrafven är allt förbrändt som på en landsväg; under det att nedanföre allt är så ljusgrönt, som spanskgröna, af de der varande alfarfa-bäddarne — ett slags klöfver. Vi foro vidare
