Sida:En naturforskares resa omkring jorden.djvu/386

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
378[kap. xviii.
tahiti och nya zeeland.

mördare och alla slags grofva förbrytare! Den hjertlighet och sällhet, som så tydligt stodo målade på den lilla kretsens ansigten, tycktes i lika hög grad delas af de äldre personerna inom missionen.

Den 24 december. — På morgonen lästes böner på landets språk inför hela familjen. Efter frukosten ströfvade jag omkring i trädgårdarne och på gården. Detta var torgdag, då infödingarne i de omgifvande byarne föra sin potates, mais och svin i utbyte mot filtar, tobak och stundom, genom missionärernas öfvertalning, äfven mot tvål. Mr. Davies äldsta son, som har en egen gård, är affärsmannen på platsen; ty missionärernas barn, som kommo till ön medan de voro unga, förstå språket bättre än föräldrarne och kunna få allting lättare uträttadt af infödingarne.

Litet före middagstiden gingo herrar Davies och Williams med mig till en närbelägen skog, för att visa mig den ryktbara kauritallen. Jag mätte ett af dessa ståtliga träd och fann det vara trettioen fot i omkrets strax ofvanför roten. Ett annat icke långt derifrån, som jag ej fick se, var ej mindre än fyratioen fot; och jag hörde omtalas ett annat, som var icke mindre än fyratio fot. Dessa träd äro märkvärdiga för sina släta cylindriska stammar, som gå till en höjd af sextio och ända till nittio fot med nästan lika tvärmått och utan en enda gren. Grenkronan i toppen är oproportionerligt liten i förhållande till stammen och bladen äro äfvenledes små i jemförelse med grenarne. Skogen bestod här nästan uteslutande af kauri-tallar och de största träden reste sig som jättelika trädpelare till följe af sina jemnlöpande sidor. Det timmer, som fås af kauri-tallen, är öns värdefullaste alster, hvarförutom från barken utsipprar en mängd harts, som säljes för åtta öre marken till amerikanare; men dess användning var då okänd. Några af Nya Zeelands skogar måste vara i högsta grad ogenomträngliga. Mr. Matthews omtalade för mig, att en skog, som endast höll sex mil i omkrets och som åtskilde tvenne bebodda områden, först helt nyligen för första gången hade blifvit genomvandrad. Han och en annan missionär, hvardera med en arbetsstyrka af omkring femtio man, företogo sig att rödja en väg, hvilket äfven lyckades, ehuru det kostade dem mer än fjorton dagars arbete. I skogarne såg jag mycket få fåglar. Med afseende på däggdjur är det en högst märklig omständighet, att en så stor ö, som har en längd af omkring 120 mil och på flera ställen är femton mil bred med mångfaldiga lokaliteter, ett angenämt luftstreck och land af vexlande höjder från 14,000 fot allt nedåt, icke eger ett enda inhemskt däggdjur, med undantag af en liten råtta. De olika arterna af det jättelika fågelslägtet Dinornis, tyckas här hafva ersatt däggdjuren, liksom reptilierna ännu göra