Chagos-öarna tyckas af någon orsak, möjligen emedan sjunkningen varit för hastig, nu vara i vida mindre gynnsamma omständigheter för refvens tillväxt än förr; ty en atoll har en halfannan mil lång del af sitt kantref död och nedsjunken, medan en annan endast har några få, mycket små lefvande punkter, hvilka höja sig upp till ytan, och en tredje och en fjerde åter äro helt och hållet döda och nedsjunkna, samt en femte är endast en ruin, med sin grundmur nästan utplånad. Det är anmärkningsvärdt, att i alla dessa fall ligga de helt och hållet eller delvis döda refven på nästan samma djup, nämligen från sex till åtta famnar under hafsytan, liksom om de sjunkit genom en enda likformig rörelse. En af dessa »halft drunknade atoller», som kapten Moresby kallar dem, är af ofantlig storlek, nämligen nittio sjömil tvärsöfver i en riktning och sjuttio mil i en annan, samt är i många afseenden mycket märklig. Då enligt min teori nya atoller vanligen måste bildas inom hvarje nytt sänkningsområde, skulle två vigtiga invändningar hafva kunnat uppställas, nämligen att atoller skulle tilltaga i obegränsad myckenhet, och för det andra, att inom gamla sänkningsområden hvarje särskilt atoll måste tillväxa obegränsadt i mäktighet, i fall man icke kunde anföra bevis på deras tillfälliga förstöring. Sålunda hafva vi nu tecknat dessa stora korallringars historia från deras första ursprung, genom deras regelbundna förändringar och genom de tillfälliga händelserna i deras lif, till deras död och slutliga utplånande.
I mitt arbete om »Korallformationerna», har jag lemnat en karta, på hvilken jag har färglagt alla atoller mörkblå, barrier-refven ljusblå och kustrefven röda. Dessa sistnämda ref hafva bildats medan landet stod stilla eller, såsom man kan se af de ofta förekommande höjda organiska qvarlefvorna, under det att det långsamt höjde sig. Atoller och barrier-ref å andra sidan hafva uppstått under den alldeles motsatta sänkningsrörelsen, hvilken måste skett småningom, och i fråga om atollerna varit så betydande, att den begraft hvarenda bergtopp öfver vidsträckta hafsrymder. Nu se vi på denna karta, att de med ljus- och mörkblå färg utmärkta refven, hvilka bildats genom en likartad rörelse, i allmänhet tydligt ligga nära hvarandra. Vi se vidare, att områdena med de två blå färgerna hafva vidsträckt omfång och att de ligga skilda från de rödfärgade, långa kustlinierna, hvilka båda omständigheter man naturligen skulle kunnat sluta sig till enligt det antagandet, att refvens beskaffenhet berott på beskaffenheten af jordytans rörelse. Det förtjenar anmärkas, att i mer än ett fall, der enstaka röda och blå kretsar ligga i hvarandras närhet, kan jag visa, att ytan varit underkastad höjning eller sänkning; ty i sådana fall bestå de röda
