Sida:En naturforskares resa omkring jorden.djvu/434

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
426[kap. xx.
keelings-ön. — korallbildningarne.

eller kustcirklarne af atoller, som enligt min teori bildats under en sänkningsperiod, men sedermera höjts. Deremot bestå några ljusblå, eller barrier-ref af korallklippa, som måste lyftats till sin närvarande höjd innan den sänkning ägde rum, under hvilken de nuvarande barrier-refven växte uppåt!

Författare hafva med förvåning anmärkt, att ehuru atollerna äro de vanligaste korallbildningarne öfver vissa, ofantliga oceanområden, saknas de likväl helt och hållet i andra haf, såsom Vestindien. Vi kunna nu genast inse orsaken; ty der ingen sänkning egt rum, kunna inga atoller hafva uppstått; och hvad särskilt beträffar Vestindien och vissa delar af Ostindien, så vet man, att dessa trakter höjt sig inom den nyare tiden. De stora områden, som äro färgade röda och blå, äro alla aflånga, och ett slags vexelverkan i stort eger rum mellan de båda färgerna, liksom om den enas höjning hade hållit motvigt mot den andras sjunkning. Om man tager i öfvervägande bevisen på nyligen skedd höjning både vid de med ref försedda och vid andra kuster, såsom i Sydamerika, der inga ref finnas, föranledas vi till den slutsatsen, att de stora fastlanden för det mesta äro höjningsområden, medan vi af korallrefvens beskaffenhet åter måste sluta, att de mellersta delarne af de stora hafven äro i sjunkning stadda områden. Ostindiska ögruppen, som är det mest söndersplittrade land i verlden, är på de flesta ställen ett höjningsområde, men sannolikt i flera än en riktning omgifvet och genomträngdt af smala sänkningsområden.

Jag har på nyss anförda karta med skarlakansrödt betecknat alla de inom densammas gränser befintliga många kända, verksamma vulkanerna; och deras fullkomliga frånvaro på alla de stora sänkningsområdena, vare sig de ljust eller mörkblått färgade, är i hög grad påfallande, likasom sammanträffandet af de förnämsta vulkankedjorna med de rödfärgade delarne, hvilka antingen länge måste hafva förblifvit stillastående eller ännu oftare nyligen blifvit höjda. Ehuru några få af de skarlakansröda fläckarne förekomma på obetydligt afstånd från enstaka blåfärgade cirklar, så finnes dock icke en enda verksam vulkan på närmare håll än ett hundra mil från någon ögrupp eller ens någon liten atollgrupp. Det är derföre ett märkligt faktum, att man på Vänskaps-öarna, som bestå af en mängd höjda, men sedan till en del bortspolade atoller, känner två vulkaner och kanske flera, som varit i verksamhet under den historiska tiden. Ehuru å andra sidan de flesta öarna i Stilla hafvet, som omslutas af barrier-ref, äro af vulkaniskt ursprung, ofta med ännu märkbara kratrar, så vet man icke, att en enda af dem någonsin varit i verksamhet. Följaktligen skulle det i dessa fall tyckas som om vulkaner kommo i verksamhet och utslocknade på ett och samma ställe allt