Sida:En naturforskares resa omkring jorden.djvu/451

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
1836.]443
återblick.

fattigare daglönares. Om våra fattiges elände förorsakas icke af naturlagarne, utan genom våra samfundsinrättningar, så är det mycket illa af oss, men jag kan icke inse huru detta skall kunna hafva någon tillämpning på slafveriet; lika väl skulle man kunna försvara tortyrens användande i ett land, genom att visa att personer i ett annat land ledo af någon förfärlig sjukdom. De, som hjertnjupet betrakta slafegaren och med kallsinnighet slafven, tyckas aldrig försätta sig i den senares ställning. Hvilken tröstlös utsigt, utan ens något hopp om förändring! Föreställ er sjelf den utsigten ständigt sväfvande öfver er, att er hustru och era små barn, dessa varelser, som naturen tvingar sjelfva slafven att kalla sina egna, kunna slitas från er och säljas såsom husdjur till den högstbjudande! Och sådana dåd begås och öfverskylas af personer, hvilka påstå sig älska sin nästa som sig sjelfva, hvilka tro på Gud och bedja att hans vilja måtte ske på jorden! Det kommer blodet att sjuda och hjertat att bäfva, när man tänker på att vi engelsmän och våra amerikanska afkomlingar med sitt skrytsamma rop om frihet, hafva varit och äro så skyldiga; men det är en tröst att besinna, att vi åtminstone hafva gjort ett större offer, än någonsin någon annan nation, för att försona vår synd.

Den sista augusti ankrade vi för andra gången i Porto Praya på Cap Verdsöarna, hvarifrån vi seglade till Azorerna, der vi qvarstannade i sex dagar. Den 2 oktober angjorde vi Englands kuster och i Falmouth lemnade jag Beagle, sedan jag i nära fem år vistats om bord på det lilla, förträffliga fartyget.

Då vår resa nu tagit slut, skall jag kasta en kort återblick på fördelarne och olägenheterna, besvärligheterna och nöjena under vår verldsomsegling. Om någon begärde mitt råd, innan han företoge en lång resa, skulle mitt svar bero på om han egde ett afgjordt tycke för någon viss kunskapsgren, hvilken härigenom kunde befordras. Det är tvifvelsutan en stor tillfredsställelse att skåda olika länder och de många menniskoraserna, men det nöje man erfor för tillfället motväger icke olägenheterna. Det är nödvändigt att emotse en skördetid, denna må nu vara huru aflägsen som helst, då någon frukt skall skördas, någonting godt uträttas.

Flera af de afsaknader som man måste underkasta sig, äro tydliga, såsom gamla vänners sällskap samt åsynen af de ställen, med hvilka våra käraste hågkomster äro så innerligt förknippade. Dessa afsaknader ersättas dock för tillfället till en del af det outtömliga nöjet att emotse den länge efterlängtade återkomstdagen. Om, såsom skalderna säga, lifvet är en dröm, så är jag säker på att under en resa äro dessa de drömbilder, med hvilka man bäst kan fördrifva den långa natten. Andra umbäranden trycka tungt