Carranchas påstås vara mycket listiga och snatta en betydlig mängd ägg. De försmå icke heller att likasom Chimangon hacka bort skabben från hästars och mulåsnors sårbetäckta ryggar, hvarvid det arma djuret, med dess slokande öron och bågformigt krökta rygg, och den sväfvande fågeln, som på halfannan alns afstånd lystet betraktar den vämjeliga godbiten, bilda en tafla, som blifvit beskrifven af kapten Head med hans egendomliga liflighet och noggrannhet. Dessa förmenta örnar döda ytterst sällan något lefvande djur, och deras gamlika asfågelnatur visar sig tydligt för en hvar, som råkat insomna på Patagoniens ödsliga slätter; ty vid uppvaknandet ser han på hvarje omgifvande kulle en af dessa fåglar tåligt vaktande den hvilande med en olycksbådande blick. Detta är ett utmärkande drag hos landskapen i dessa trakter, hvilket skall igenkännas af en hvar, som färdats öfver dem. Om ett sällskap beger sig ut på jagt med hästar och hundar, så beledsagas det om dagarne af åtskilliga af dessa följeslagare. När de ätit, framskjuter den nakna kräfven och då är Carranchan, liksom eljest i allmänhet, en trög, tam och feg fågel. Hans flygt är tung och långsam liksom den engelska råkans. Han har sällan en sväfvande flygt; men jag har ett par gånger sett honom segla genom luften med mycken lätthet. Han hoppar icke, utan springer, men ej fullt så fort som några af sina samslägtingar. Tidtals är han mycket högljudd, men icke vanligtvis. Hans läte är starkt, mycket sträft och eget, och kan förliknas vid det spanska strupljudet g, åtföljdt af ett groft dubbelt rr. När han låter höra detta läte lyfter han upp hufvudet allt högre och högre, till dess han slutligen med vidöppen näbb med hjessan nästan vidrör bakre delen af ryggen. Detta förhållande, som man mycket betviflat, är fullkomligt sant: jag har flera gånger sett dem med hufvudet bakåt i ett fullkomligt omvändt läge. Till dessa iakttagelser kan jag lägga, med stöd af en sådan auktoritet som Azara, att Carranchan lefver af maskar, snäckor, sniglar, gräshoppor och grodor; att han dödar nyfödda lam genom att afskära dem nafvelsträngen, samt att han förföljer gallinazon tills denna fågel nödgas ge ifrån sig den asföda han nyligen slukat. Slutligen uppgifver Azara att fem eller sex Carranchas stundom slå sig tillsamman för att jaga efter större fåglar, till och med sådana som hägrar. Alla dessa omständigheter visa, att han har mycket ombytliga lefnadsvanor och stor klokhet.
Polyborus Chimango är mycket mindre än nyssnämda art. Han är en verklig allätare och förtär till och med bröd. Man försäkrade mig, att han icke obetydligt skadar potatesgrödan i Chiloe, genom att uppkrafsa potäterna, strax de blifvit satta. Af
