Sida:En naturforskares resa omkring jorden.djvu/74

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
66[kap. iv.
från rio negro till bahia blanca.

liknade runda ugnar. Vid ingången till hvardera af dessa, var en lång chuzo (lans) nedstucken i jorden. Hyddorna voro fördelade i skilda grupper, hvilka tillhörde olika kazikstammar och dessa grupper voro åter delade i mindre, efter egarnes skyldskap. Vi foro några mil utefter Colorado-dalen. De denne innefattande alluvialslätterna tyckas vara bördiga och man anser dem vara mycket tjenliga till sädesodling. Sedan vi vändt kosan norr ut från floden, kommo vi snart in på en trakt, som till sin naturbeskaffenhet afvek från slätterna söder om floden. Landet fortfor alltjemt att vara torrt och ofruktbart, men det bar många olika slags växter och gräset var, ehuru brunt och visset, mera ymnigt i samma mån, som de taggiga buskarne blefvo fåtaligare. Dessa senare försvunno inom kort helt och hållet och lemnade slätterna utan något snår att skyla deras nakenhet. Denna förändring i växtligheten utmärker början af den stora mergelaflagringen, som bildar hela pampas-slätten och betäcker Banda Orientals granitklippor. Från Magelhaens sund till Colorado, ett afstånd af omkring hundrasextio mil, består marken öfverallt af klapper. Stenarne utgöras hufvudsakligen af porfyr och härstamma sannolikt från Cordilleran. Norr om Colorado utkilar denna bädd och stenarne blifva ytterst små och med detsamma upphör den växtlighet, som är utmärkande för Patagonien.

Sedan vi ridit vid pass sex mil, kommo vi till ett bredt bälte af sandåsar, hvilket sträcker sig i öster och vester, så långt ögat når. Då sandkullarne hvila på lera, kunna några små vattengölar samla sig och sålunda i detta torra land bilda en ovärderlig tillgång på sötvatten. Man lägger icke alltid tillräcklig vigt vid den stora fördel, som uppkommer af sänkningar och höjningar i marken. De två usla källor, som funnos på den långa sträckan emellan floderna Negro och Colorado, uppkommo af obetydliga ojemnheter i slätten. Utom dem skulle icke en vattendroppe hafva funnits. Sandrefvels-bältet är omkring halfannan mil bredt. Under någon förgången tid bildade det sannolikt kanten af en stor flodmynning, der Colorado nu flyter. I denna trakt, der bestämda bevis på landets i senare tider försiggångna höjning förekomma, kan nästan ingen underlåta att anställa dylika betraktelser, om han också endast afser landets fysiska geografi. Då vi farit öfver den sandiga trakten, kommo vi om aftonen till ett af posthusen; och som de friska hästarne betade ett stycke derifrån, beslöto vi att der tillbringa natten.

Huset var beläget vid foten af en 1—200 fot hög ås, en mycket märklig företeelse i detta land. Befälet på denna ”posta” fördes af en negerlöjtnant, som var född i Afrika. Till hans heder