Hoppa till innehållet

Sida:En saga om en saga 1917.djvu/112

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
108
TÖSEN FRÅN STORMYRTORPET

var Hildur och Gudmund, som sutto i kärran. Nu foro de väl till Älvåkra för att tala om, att de voro försonade. Och i morgon blev det bröllop.

När de upptäckte Helga, stannade de hästen. Gudmund lämnade tömmarna till Hildur och hoppade ur. Hildur nickade till Helga och for vidare.

Gudmund stod kvar på vägen framför Helga. »Jag är glad, att du sitter här, Helga,» sade han. »Jag trodde, att jag skulle få gå upp till Stormyra för att träffa dig.»

Han sade detta häftigt, nästan hårt, och i detsamma grep han ett fast tag om hennes hand. Och hon såg i hans ögon, att nu visste han var han hade henne. Nu kunde hon inte mer komma undan honom.