Sida:En saga om en saga 1917.djvu/299

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

FRÖKEN SNÖVIT.

I.

DET VAR ETT FNITTRANDE och ett pratande i kökskammarn på Lövdala, så att det var omöjligt för lilljänta att få en blund i ögona, fast hon denna natten låg i en riktig liten säng, som hade blivit inflyttad för hennes räkning.

Mamsell Maja Lisas fostersyster, Anna Brogren, som var gift med prosten Lövstedt i Ransäter, hade kommit på besök och skulle stanna över till nästa dag. Det var meningen, att hon skulle ligga uppe på gavelrummet, men inte förr hade prästen och prästfrun gått in till sig, än hon hade kommit nersmygande.

Hon hade nog velat tala ensam med mamsell Maja Lisa, och hon blev besviken, när hon fick se, att lilljänta låg i kökskammarn. Gång på gång kom hon och lyste på henne för att ta reda på om hon sov. Till sist lade lilljänta ihop ögona och låg molstilla, för hon tyckte, att det var lett att vara till hinder för dem.

»Nu sover hon bestämt,» sa prostinnan och tog ljuset på nytt för att gå fram till lilljäntas bädd.