Sida:En saga om en saga 1917.djvu/347

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

SVARTSJÖPRÄSTEN.

NYÅRSAFTON på förmiddagen stack prästen in huvudet genom köksdörrn.

Var hade de gjort av Blåsvädret i dag? Han hade inte sett henne ute i kälkbacken. Det var väl inte meningen, att hon skulle sitta inne från morgon till kväll som de andra kvinnfolkena.

Det var lilljänta, som han frågade efter. Redan första dagen, som hon hade varit på Lövdala, hade han tagit henne med sig och letat fram en kälke åt henne i redskapsskjulet. Sedan kom han var förmiddag och påminde om att hon skulle ut och åka.

På samma gång passade han på att säga en liten godmodig försmädlighet till hushållerska och pigor om att de helst ville sitta och steka sig i köket hela dagarna.

Nu fick han strax svar, att tösen visst skulle få fara ut med kälken som vanligt, men mor hennes hade kommit till prästgården i dag för att hälsa på henne. Hon hade nu gått ner i lagården för att se på korna, och lilljänta hade följt med henne.