Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
Predikan låg halvskriven på bordet. De sista raderna gick snett neröver sidan med vassa, ojämna bokstäver. Prästdottern läste dem med låg röst: »Den arbetaren, som har gjort sitt verk, längtar till vila och gläder sig, att en bättre träder i hans ställe.»
Nu kom tårarna störtande ur prästdotterns ögon. »Jag förstår varför de dansade just för söta far,» sa hon. »De visste, att han ville bort. De visste, att han ville bli fri.»
