Sida:En svensk ordeskötsel.djvu/5

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
III
literaturhistorisk och språklig inledning.

1700-talet. Handskriften A är enligt Jakob Troilius från 1711, B:s och C:s ålder torde man kunna räkna från tiden strax därefter. Hvem den Samuel Troilius varit, som antagligen skrifvit B, tilltro vi oss ej att afgöra. Tvänne finnas vid denna tid med det namnet, bägge brorsöner till den nämde Jakob Troilius: den ene, son till Johan Troilius, kyrkoherde i Barkarö, var född i midten af 1690-talet och dog i Upsala 1722; den andre, son till kyrkoherden i Stora Schedvi, Olof Troilius, var född 1706 och dog 1764 såsom ärkebiskop i Upsala. Om afskriften härrör från tiden strax efter 1711, synes ingen annan än den förstnämde kunna ifrågasättas.

I fråga om arbetets ålder har utgifvaren af Hanselliska upplagan af Columbi skrifter velat sätta den till slutet af 1660-talet[1]. Vi hafva emellertid sett, att D förlägger det till 1678. Denna uppgift bekräftas ock i skriften (se texten sid. 6), där det säges att fransmännens »första Konung Pharamond utwähldes Åhr Christi 418» och tillägges: »Äre så 1260 åhr gamle etc.» Handskriften C har äfven i en marginalnot: »NB 1678». Skalden-författaren var då ej återkommen från sin långvariga vistelse i Tyskland och Frankrike — han hemkom först på våren följande år, det år som tillika blef hans dödsår — men ingenting hindrar, att han under vistandet i Paris, hvilket just var ägnadt åt literatur- och språkstudier, kunde ha utarbetat den nu publicerade skriften, i synnerhet som den i det hela bär ett nog fragmentariskt utseende, vittnande om, att det åtminstone till större delen mera är vid olika tillfällen nedskrifna anteckningar och reflexioner än ett efter faststäld plan utfördt arbete; för att konstatera denna förmodan hade det varit af särskildt intresse att se originalhandskriften.

Vår åsikt, att arbetet nedskrifvits under sista året af författarens vistelse i Paris, synes oss få ett stöd däruti, att han ur den på 1660-talet i Paris utkomna »Le grand dictionnaire des Pretieuses» af de Somaize (se anm. till s. 72) gjort en del nästan ordagranna öfversättningar. I en liten anteckningsbok från sin resa (N:o 47 i den nu upprifna Cronstedtska samlingen i Upsala bibliotek) har Columbus bland »Mina Böcker Paris 21 Octob. 1678» upptagit »Dictionnaire des pretieuses».

Hanselliska upplagans utgifvare anger både i förordet och anmärkningarne, att i Upsala biblioteks Nordinska samling finnes af

  1. Nämda uppl., förordet sid. 9. I noten å samma sida säges, att Erik Aurivillius »hade en Svensk Grammatika färdig i manuskript 1678; således omkring 10 år senare än Columbus». Här må dock anmärkas, att Aurivillii grammatik, handskrift i Linköpings stiftsbibliotek, är daterad Upsala 1684.