Sida:En svensk ordeskötsel.djvu/55

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
27
härledda och sammansatta ord i svenskan.

Derivativa i den Latinske Grammatican kallas alle ord, som komma tåf andre, tåcksom lucerna, lumen, lucidus ok lux af lucere. Äfwen så wij: lyckta, liusa, lius adjectivum; »lius kammar, liust huus» af lius, substant. lux.

Ok som Latinerne tämli’ sig ha’ utsträckt här i, giordt mäst af alle substantivis adjectiva: bonus, bonitas, af verbis verbalia: agere, actio etc., så wore ok int’ ur wägen, at wij nappade til ok giorde däd samma; jag förstår, där som wore af nöden eller elljest wackert; til exempel, som jag säger högmod, skulle iag ock icke få säija lågmod:

Den inte törs gå fram, blijr mångstäns utelyckt,
som högmod går för fall, blijr lågmod undertryckt.

Så wille jag ok kalla en Lacheté en låghet. Lache, låg.

Behöflig. I en min wijsa har jag satt:

Gif Gud, at iag behöflig medel niuter
til ett gladt mood, thess jag min ögon sluter etc.

Tarflig medel uttrycker inte fyllest, ok klingar inte rätt wäl, eij heller nödig; ty til gladt mood behöfwes icke allenast däd nödige, uthan ok nå lijte meehr. Man wil ok stundom ett glas wijn eller ok en book eller ett trä at utsträckia sig stundom under skuggan.

»Tityrus ut patulæ recubans sub tegmine fagi».

Öfwerjordisk, öfwermänsklig skönhet; Underskön jomfru, Tysk: Wunderschön, Wunder-gross. På Swenska kan dä här Under, miraculum, skrifwas mäd stoort U, at man icke menar en underskön jomfru af præposition under, sub.

Lof.

»Wij kallade Jul then Rytter til lof
ok brukade där i både lust ok skof».

(Bibl. W.:)

»Af allehanda trän de lof at äta hade,
allenast war där ett, om hwilko Gud dem sade».

Lof permission: »han får lof at byggia där»; »Jag har lof at äta» eller fritt. Scholgossen kallar få lof, då han wände igen at läsa, utan twifwel efter han då får lof at göra hur han will.

Heligsmål; elljes kallas på landet »få heligsmål» som om Lördagen efter middagen.

Mål betyder i Swenskan: 1. Meta, terminus. 2. Negocium. 3. Causa, käremål, klagemål. 4. Tempus præfinitum: middagsmål, Tempus meridiei, ottmål, qvällsmål, moromål.

Enwiges kamp, duellum. Om jag kallar de tre Horatiers ok Curiatiers strijd en trewiges kamp?