Sida:En svensk ordeskötsel.djvu/65

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
37
om bokstäfver, skrifter och studier.

I samme tijd wore Engeländarne i tätt förbund mäd de swänske, så at Biskopen af Iork sielf mäd konungens i Engeland samtycke begaf sig til Swerige. Denne Biskop Siffrid ankom til Wäxiö i Småland 160 Åhr efter kung Biörn den andre ok döpte där kung Olof Skottkonung, hwilken war den förste konung, som har sidt hela Swerje Christeligit. Wijd Åhr 1150 föll spijran til kung Erik, som seen för sin herlige meriter ok yppre lefwerne blef kallad sancte Erik. Ty han lätt sig i alla måtto wårda om sitt Fäderneslands wälstånd, främjade så wäl Lag ok rätt som den Christne Läran, at Folket måtte hafwa rätt ok rättfärdighet mäd sig i föllje, icke minder än Guds frucktan. Ok mädan wårt sinne är ofta så wankelbart, at täd uti dömandet wacklar som en wågskål, där som ingendera wickt’n wisst rår, ty pröfwade han skäligt at skiffta lag, den han til en efterrättelse för hela Swerjes Folck lätt läsa i alla Landsändar öfwer rijket. Denne Lagen har wäl warit en af de älste Böcker, som skriftligen äre wordne författade mäd de ifrån Tyssland ok Ängeland inkomne bokstäfwer. Ty hwad som härtils ifrån konung Biörns Tijd war skrifwit, war mäst körkiböcker, som til sång ok Gudstienst lände. Lagen toog under de fölljande konungar märkel. till, så at Swerje fick mehr ok mehr lius, tils äntl. Birger Ierl upkom, hwilken, ehuruwäl något sträng i förstone, dock ställte i längden däd swenske wäsendet på gode Fötter mäd Lags stifftande ok gode ordningars inrättande. Han funderade ok Stockholm, dijt sedan Rijks-Thronen flyttiades från Biörkö.

Något därefter kom en Lagman i Upland, som hett Börje Päderson; han öfwersåg den förre Lagen ok förmeerade honom i månge stycken, som af konungen gillades. Denne Börje Päderson war sancte Britas Fahr ok hade så lärdt sin dotter i Book, at hon älskade studier så högt, at Werden tycktes deras söttma eij wärd; ty begaf hon sig äntl. i Vadstena Closter, där hon författade många wackre betracktelser om Werden ok täd mensklige lewfernet i en Book, som kallas ’Sancte Britas Uppenbarelser’, i hwilken book månge herlige stycken författas, som, om de wore ränssade ifrån en hoop Widskepelser, skulle de bringa stor nytta; som dä här wärke icke utan stoor nytta widt ok bredt i Christendomen läses, (Frankrijke les Revelations de S:t Brigitte de Svede). Elljest är en lijka book, som heeter ’Sancte Britas böner’, som mäst alle Iomfrur ha i Paris, iag tror ok wäl annorstädes. De här hennes wärck äre werterade på månge språk ok uplagde däri månge gångor.