England! — tågar emot oss! — Jag visste, att allt detta skulle hända, jag visste att trycket till sist skulle bli så starkt att det skulle framtvinga ett uttalande; därför måste jag ha ett svar i ordning — ett väl valt och lugnande svar.
Jag hade rätt. Den tiden kom. De måste tala. Stackars gossar, det var riktigt ömkligt att se dem, de voro så bleka, så överansträngda, så bekymrade. Först kunde deras taleman knappt finna ord eller röst, men snart fann han båda delarna. Se här vad han sade — och han begagnade det fina, moderna sätt att uttrycka sig, som han lärt i mina skolor:
»Vi ha försökt glömma vad vi äro — engelska gossar! Vi ha försökt att sätta förståndet framför känslan; våra huvuden gilla, men våra hjärtan förebrå oss. Så länge det endast var adeln, endast herremansklassen, endast de tjugufem eller trettiotusen från de senaste krigen kvarlevande riddarna det gällde, voro vi alla av kamma sinnelag, ostörda av varje oroande tanke. Varenda en av dessa femtiotvå ynglingar som stå här framför er sade: De ha valt — det är deras affär. Men tänk! Saken har ändrat sig — hela England marscherar emot oss! O, sir, betänk det! Besinna det! Dessa människor äro våra anhöriga, de äro ben av våra ben, kött av vårt kött, vi älska dem — bed oss icke förstöra vår nation!»
Nu ser man hur bra det är att se framåt och vara färdig att möta en sak när den kommer. Om jag inte förutsett detta och varit beredd, skulle gossen ha pratat omkull mig. Men jag var beredd. Jag sade:
»Mina gossar, I haven hjärtat på rätta stället, I haven tänkt hedrande tankar, I haven utfört hedrande handlingar. I ären engelska gossar, I skolen förbliva engelska gossar och den benämningen skolen I bevara utan vank. Gören er inga andra bekymmer, varen vid gott mod och betänken detta: när hela England marscherar emot oss, vilka utgöra avantgardet? Vilka skola enligt krigets enklaste lagar marschera i täten? Svaren mig på det!»
»De harneskklädda riddarnas beridna skara.»
»Mycket rätt. De räkna 30,000 man och deras led täcka hela tunnland. Betänken att inga andra än de skola nå
