Sida:Erik Grane 1897.djvu/165

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

153


professorn, ta vi den gamla vanliga: Nunc est bibendum, nunc pede libero pulsanda etc.

Den kunde Berling utantill. Han läste opp den, som om det hade varit katekesen, och öfversatte hela stycket utan att hämta andan.

— Nja, sade professorn, hvad är det för versslag?

— Det är versus alcaicus, sade Berling tvärsäkert.

— Hvad består den af?

Berling tog sig en lång funderare.

— Nåå? sade professorn.

— Det kommer jag inte ihåg, sade Berling.

Professorn gick ett par slag på golfvet och bet sig i läppen för att ej skratta.

— Ja, men tänk efter litet.

Det vet nog herrn. Berling funderade igen.

— Den består af en hexameter och en pentameter, sade han till sist.

— Ja, men för all del, tänk nu litet. Är herrn säker på det? Består den af en hexameter och en pentameter?

— Ja-a.

— Ja, men för all del, tänk nu litet. Fins det någon hexameter i den här versen?

Berling såg i boken och räknade på fingrarna.

— Neej, sade han till sist.

— Nåå. Försök en gång till då. Hvaraf består en versus alcaicus?