216
dockor, hvilkas inre mekanik han hade full rätt att ogeneradt öfva sin intelligens på. Det var roande och intressant, bara man förstod att se altsammans från den rätta sidan och inte taga det för alvarsamt. Han såg sig omkring, och ett blixtlikt leende belyste hans ansigte, medan hans små bruna ögon spelade omkring åt alla håll.
Han vände sig till Ling med ett leende, i hvilket han omedvetet försökte eftergöra den andres minspel:
— Lagerberg får redan röster till andre kurator.
— Häm! Ja, ge dig fan på det. Han är tillräcklig idiot …
Valen pågingo, val till kurator, andre kurator, landskapsnämd, biblioteksnämd, bibliotekarie, skattmästare, komité för utarbetande af stadgar, samt slutligen klubbmästare och nationens fanbärare. Angående klubbmästaren var nyfikenheten stor, och glädjen blef almän, när valet stannade på Ahlbom, en ung medikofilare med erkända talanger i fråga om nattsöl och dryckjom.
Hultin, som just anländt och stannat i dörren bakom Grane, yttrade filosofiskt, när resultatet blifvit honom meddeladt:
— Jag kunde väl tro, att gud nog skulle gifva fåret till offret.
När valen voro slut, uppstod ett ögonblicks tystnad. Man visste, att den stora frågan nalkades sitt afgörande. Kurator bad att få hemställa till
