Sida:Eskimålif.djvu/139

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
111
KÄRLEK OCH GIFTERMÅL.

största parad med. När han nu i sådant lysande equipage kommer sättande till andra grönländare på hafvet, säga de: gifven akt, där kommer en ny svåger; hör han det, tiger han stilla och småler däråt». Tar mannen en ny hustru, är hon mycket ifrig att klaga öfver sin egen ofullkomlighet och prisa den förra hustruns dygder, »och ser man häraf, att de grönländska fruntimmer äro lika så slipade till att spela intresserade roller som andra af deras kön i polerade länder.»

Hufvudsyftet med det grönländska äktenskapet är obetingadt det att skaffa barn till världen, och därför bli liksom i det gamla testamentets tider ofruktsamma kvinnor icke aktade.

I allmänhet äro de oblandade grönländarne föga fruktsamma, 2 à 4 barn i hvarje äktenskap är antagligen det allmänna, dock är det också exempel på 6 à 8 barn, ja, till och med flera.

Tvillingar äro sällsynta, och jag blef af kvinnorna där uppe ofta tillfrågad, om det var så, att man verkligen födde tvillingar i de långskäggigas land (Norge). Då jag härpå svarade, att man icke allenast födde tvillingar, utan också trillingar, ja, till och med fyrlingar, skrattade de himmelshögt och påstodo, att våra kvinnor voro liksom hundarna; ty människor och säl föda bara en unge i sender.

Grönländskorna ha vanligen lätt för att föda. Som ett exempel på, huru få omständigheter de göra vid sådana tillfällen, kan anföras hvad Graah meddelar. Då han på sin resa längs ostkusten passerade Bernstorffsfjord, skulle en af kvinnorna föda. De lade skyndsamt i land vid ett naket bärg på fjordens norra sida. Medan barnet föddes, sträckte den äkta mannen ut sig på bärget och somnade; men snart väckte man honom med den glädjande